Vår dagliga förpackning …

Vi slänger i genomsnitt 1,3 kg per dag. Det är mycket. Per år blir det 508 kg per person och år. I den siffran inkluderas allt som du kastar; mat, förpackningar, restavfall, kläder, stolar, madrass osv.

Om vi bara tittar på tidningar och förpackningar så återvinner vi 111 kg per person och år. Det blir 0,3 kg per dag. Till det lägger vi den tredjedel förpackningar och tidningar som hamnar i restavfallet, 0,1 kg, vilket då gör att vi totalt förbrukar 0,4 kg förpackningar och tidningar per dag. På ett år blir det 146 kg förpackningar per person. De 0,1 kg som vi kastar i restavfallet blir tillsammans 1 168 kg som brinner upp per dag som kastas av Lunds kommuns samtliga invånare. På ett år blir det 426 ton material som bara brinner upp.

De förpackningar som hamnar i förbränningen är av olika material som kartong, plast, metall, tidningar osv. När man tittar på livslängden på olika material, så går det från att kunna återvinnas 5-7 gånger till att kunna återvinnas om och om igen. Metall och glas tillhör det material som kan återvinnas ständigt. Och här sparas både mycket energi och miljö om materialet går tillbaks.

Återvinning av t.ex. stål kan spara 75% av den energi som behövs för att göra nytt stål. Att tillverka papper av återvunnet material istället för från nyfibrer minskar luftföroreningar med 74%. Papper och plast tillhör de material som vi kan använda 5-7 gånger innan det är utslitet. Och miljövinsten är stor. Varför ska plast brinna upp när återvinningen av 1 kg plast minskar koldioxidutsläppet med 2 kg, jämfört med att framställa ny plast? Och det är det som blir frågan – Varför ska vi hantera material enligt ”kastabort”-principen, när vi sammantaget sparar så otroligt på att återvinna? Nä, att bara kasta är helt ute!

Matavfall

Under 2015 sorterades 60,3 kg matavfall ut per person i Lunds kommun. Naturvårdsverket delar upp detta i

  • Nödvändigt matavfall – dvs skal osv som uppstår i tillagningen och
  • Onödigt matavfall –  dvs. mat som hade kunnat ätas om det hade behandlats annorlunda.
  • Av hushållens matavfall är cirka 35% onödigt matavfall.
  • Av dessa 60,3 kg skulle alltså ca 21 kg var helt onödigt att kasta.

Om man till det lägger, att det i restavfallet kastas mat och att den mängden är ca 22% i Lund av restavfallet, så tillkommer 34 kg. Räknar vi på samma sätt, att 35% skulle vara onödigt matavfall, så tillkommer ca 12 kg per person. Totalt i Lund skulle vi alltså slänga 33 kg onödigt matavfall per person och år.

Den sammanlagda mängden onödigt mat­avfall i Lunds kommun under ett år blir då 3 856 ton.

Nationella siffror för en genomsnittlig soppåse som kastas till förbränning.

Varför sorterar vi inte då ut allt …

  1. Äckligt, kladdigt och luktar illa – hinner inte diska
    Förpackningsmaterialen har ändrats över tid. Idag är det alltmer plast och kartongförpackningar. Hårdplast kan vara enkelt att skölja ur. Youghurt/Fil-förpackningar svårare och mjukplasten känns hopplös. Javisst! Men du behöver inte diska förpackningarna.
    Skölj bara ur dem! Mjukplasten går att torka av något med papper.
    Plast är oljebaserat och det är en vinst att det återvinns. Det minskar koldioxidutsläppen med 2 kg koldioxid för varje kilo plast som återvinns. Papperskartongen – fibrerna där kan återvinnas upp till 7 gånger. Låt oss använda oss av det!
  2. Spelar nog ingen roll. Det är så lite jag kastar till förbränning.
    Vad var och en av oss kastar spelar roll. Sammantaget blir det stora mängder. Idag finns det ca 1/3 matavfall och ca 1/3 förpackningar kvar i det som går till förbränning. Ca 2/3 som går till förbränning hade kunnat återvinnas.
  3. Hinner inte
    Det är många av oss idag som lever ett stressigt liv där prestationskraven är höga. Det känns helt enkelt inte som om tiden räcker till. Men om du prövar att sortera ut mer, så kommer du att märka att det inte tar så mycket längre tid. Efter några veckor känns det helt naturligt att bli noggrannare i sorteringen. För det du gör spelar roll.
  4. Det är ingen miljönytta.
    Återvinning sparar både energi, råvaror och miljö. Det går åt mindre energi när redan bearbetat material används, jämfört med att använda jungfruligt material. Återvinning av t.ex. stål kan spara 75% av den energi som behövs för att göra nytt stål. Att tillverka papper av återvunnet material istället för från nyfibrer minskar luftföroreningar med 74%. Samtidigt sparar vi på naturens resurser, vilket är viktigt då vår livsstil motsvarar ca 3 jordklot.
  5. Äh, jag vet inte, tror inte på det. Det blandas säkert ändå och jag vill göra annat…
    Det är klart att vi alla vill lägga vår tid på saker vi gillar. Men vår miljö och tillgång till naturresurser är en viktig del i att vi mår bra. Förpackningar gör vårt liv enkelt och sparar tid åt oss. Hur skulle vår handel se ut utan dessa?
    Och just därför återvinns det du sorterar ut. Med flera fack i fordonen hålls materialen åtskilda. Vad som händer sen – Besök framtidsstigen så kan du se på film hur det går till!

I Lund är vi många som sorterar och återvinner.  Flertalet av oss är duktiga på det. Men tillsammans kan vi bli ännu bättre. Det krävs inte många minuter från var och en av oss, så kan vi tillsammans se till att återvinningen blir mycket högre. För vi är ju alla intresserade av vår miljö och att våra naturresurser räcker till…

Återvinning av material och cirkulär ekonomi

Vår konsumtion är starkt kopplad till olika miljöproblem som vi har. Det gäller energikonsumtionen som påverkar klimatet, utsläpp av olika slag som förorenar, markanvändning som påverkar biologisk mångfald, kemikalier, råvaruuttag osv. På så sätt bli också återvinningen kopplad till miljöproblemen. Via återvinning kan vi minska uttaget av råvaror från naturen, förändrad markanvändning minskar, minskad energiåtgång vid produktion, utsläpp från produktion från jungfruligt material minskar.
EU satsar på att vi ska gå mot cirkulär ekonomi. I detta är återvinningen en grundbult. Att materialet går runt i ett eget kretslopp, mellan att användas, till att stöpas om, och användas igen. Skälen till en övergång till cirkulär ekonomi är många. Ovan nämnda skäl finns med, men skärps till av det faktum att vissa råvaror kan ta slut. Bland dessa finns metaller som behövs t.ex. i elektronik. Världens fosfortillgångar är också en ändlig resurs. Utan fosfor får vi ingen mat. Här fyller utsorteringen av matavfall en roll. Efter utvinning av biogas kan det spridas som biogödsel tillbaks på åkermark. Alla näringsämnen och fosforn finns kvar.

Restavfall
”… kallas det som går till förbränning. Det som är kvar när du sorterat ut allt annat som förpackningar, tidningar, matavfall, farligt avfall, elektronik och kläder.”