Vad finns i din soppåse?
Har du 65% kvar att återvinna?

I en genomsnittlig soppåse som kastas till förbränning finns
35% matavfall
30% förpackningar
35% restavfall

”Här finns alltså 65 % material som kan sorteras ut!”

Hållbar konsumtion handlar om att handla rätt, förvara/sköta om men också att slänga rätt. Matavfall och förpackningar är resurser som kan användas, men går det till förbränning försvinner det för alltid. Allt material som förpackningarna består av är borta. Alla näringsämnen från matavfallet likaså.

Hur kan det bli att vi kastar sånt som kan återvinnas?

Stress är säkert en orsak. Dagarna kan bli långa och man hinner inte planera.

I affären blir det lätt att man handlar för mycket som står och blir gammalt. Matlagning och disk vill man få undanstökat så fort som möjligt. Och i allt det här blir det enklare att bara kasta det i soppåsen. Så slipper det börja lukta från matavfallspåsen också, kan man tycka…
Att rensa ur förpackningar kan också ta både tid och energi. Speciellt de där med innehåll som är trögflytande. Ska man sen skölja ur förpackningen lite lätt för att lägga den till återvinningen…

Är det så här?

Hur kan vi peppa dig
till att sortera ut mer?

Vi har en hel trave med argument som är viktiga, riktigt viktiga. De rör miljön och en hållbar framtid. Och i det jobbet behövs vi alla. Ja, du också!

35% matavfall
Enligt Naturvårdsverkets beräkningar kastas matavfall med cirka 72 kg/person och år. Det blir 0,8 kg matavfall för en familj på fyra personer varje dag. Av detta skulle ca 50 kg vara onödigt matavfall.

Den mat vi slänger representerar vad som gått åt under odlingen; vattnet som behövs till odling, markanvändning, bekämpningsmedel, bränsle för transporter, arbetstid och energi. Produktionen ger upphov till andra miljöproblem som utsläpp av klimatgaser, övergödning, spridning av farliga ämnen t.ex. växtskyddsmedel och är en av de mest vattenkrävande sektorerna.

Att kasta mat innebär att resurser kastas bort, som maten i sig, men också alla de resurser som har lagts på att få fram maten.

Köp hem endast det du behöver  – och du sparar både pengar och miljö! Matavfall som måste uppstå – kasta det i matavfallspåsen så blir det biogas och biogödsel.

Du kan byta påsen var tredje dag , oavsett om påsen är full eller ej. Använd plasthållaren så att påsen kan ventilera. På det sättet undviker du lukt från avfallet.

30% förpackningar
Förpackningar ska återvinnas, det vet du säkert. Material som glas, stål och aluminium kan återvinnas hur många gånger som helst – om det inte går till förbränning. Samtidigt så finns det stora energivinster med att återvinna dem. Återvunnet aluminium sparar 95% av den energi som behövs för att tillverka ny.

Alltfler förpackningar är av plast. Det är bra ur transportsynpunkt, då det väger lite, men gör att det är viktigt att återvinna dem. Vi sparar råolja och för varje kilo plast som återvinns minskar koldioxidutsläppen två kilo.

Pappers/kartongförpackningarna är miljövänliga förpackningar eftersom råvaran är förnybar. Denna råvara kommer från träd och ett träd tar 70-120 år på sig att växa innan det blir avverkningsbart. Så att återvinna träfibrer är viktigt oavsett om det är kartong eller papper.

Om de hamnar i soppåsen för att det är svårt att få ut innehållet – Kan de ställas upp och ner för att få ut det sista ur dem?

När det gäller att rengöra dem – skölj/torka ur dem. Det räcker, för vad som behövs är att det inte finns matrester och liknande som luktar illa och är ohygieniskt. Förpackningarna har lång väg till återvinningen.  Förpackningar av papper/kartong kan vara svåra om man inte öppnar dem helt i sin sammanfogning högst upp.

Mer information

Det vi slänger, är inte enbart just det som kastas …
… det är också alla resurser som lagts ner på att få fram det; energi, vatten, mark, transporter, arbetstid, kemikalier.