återvinningsmaterial

Vad vet vi om återvinning?


Konsumentföreningen i Stockholm har i en enkätundersökning tagit reda på vilka kunskapsluckor som finns när det gäller återvinning. Många av oss är engagerade i att återvinna då vi vet att det är bra för miljön. Men trots engagemanget visar det sig att vi inte alltid vet hur det är.

Svaren på frågorna visar också att detta med återvinning inte alltid är så enkelt. Förpackningsmaterial kan vara blandade och det kommer även nya material som biobaserad plast. Ofta har kunskapen blivit högre om det är någon fråga som massmedia tagit upp. Då har det dykt upp naturligt via tidningen man läser.  Att ta sig tid med att gå till en hemsida med sorteringsguide, kan i dagens stressade samhälle vara något som skjuts upp. Tid har ju alltmer blivit något vi har ont om.

Men vissa saker tjänar vi ändå på att veta och ta reda på. Det sparar tid och miljö för oss på sikt.
Så här kommer en del av de resultat som framkom i undersökningen.

 

Sju av tio tror inte att man som konsument är skyldig att sortera sitt hushållsavfall
Som konsument är man skyldig att sortera sitt avfall, bland annat förpackningar, tidningar och elavfall, vilket bland annat framgår av avfallsförordningen (2011:927).

 

Hur sorterar man en förpackning med två material? Hälften av svenskarna gissar rätt
En förpackning med flera material ska sorteras efter det viktmässigt dominerande materialet.
Dessa material separeras senare i återvinningsprocessen. En brödpåse i papper med ett fönster av plast ska sorteras som en pappersförpackning eftersom papper är det viktmässigt dominerande materialet. Juiceförpackningar sorteras som pappersförpackning.

 

Biobaserad plast bryts inte ned i naturen, men det tror fyra av tio svenskar
Bioplast är mycket mer komplicerat än att det bara bryts ner av naturen. Biobaserad plast kan utgå från till exempel stärkelse från majs eller sockerrör och cellulosa från jordbruksprodukter eller trä.
Sen förstärks de flesta plaster med olika tillsatser för att förhindra nedbrytning. Detta görs för att hålla produkten funktionsduglig så länge som möjligt. Egenskaperna hos biobaserad plast kan därför vara identiska med fossilbaserad plast. Därför ska inte heller biobaserad plast lämnas kvar i naturen.

 

Att skräpet i havet kommer från land vet 84 procent.
I Sverige hamnar cirka 5 till 13 miljoner ton skräp i haven varje år. En stor del av detta, cirka 80 procent, består av plast. Plockanalyser visar att det mesta av avfallet som hamnar i marina miljöer är förpackningsmaterial och andra plastprodukter som kan kopplas till enskilda konsumenter.

 

35 procent vet att det bara är förpackningar och tidningar som får lämnas i återvinningsstationerna.
Återvinningsstationer är de som finns på allmänna områden runt om i landet. Att det är så beror på att det i Sverige finns ett lagstiftat producentansvar för förpackningar och returpapper/tidningar. Producentansvar innebär att det är producenterna som har ansvaret för att samla in och ta hand om förpackningar och tidningar efter att du har använt dem. Producenterna betalar förpackningsavgifter som delvis finansierar insamlingen och materialåtervinningen av förpackningarna. För att inte varje producent ska behöva organisera ett eget insamlingssystem har de gått ihop i Förpacknings- och tidningsinsamlingen FTI, som driver de omkring 6 000 allmänna återvinningsstationerna* runt om i landet. FTI i sin tur kan teckna avtal med lokala entreprenörer om skötseln.